Nu har lamningen kommit igång rejält. Hitintills har vi fått 46 lamm och fler är att vänta. Igår kväll hade vi återigen en mycket svår lamning. Günther hade sett att vattnet hade gått på en tacka, dock visade hon inga tecken på att vilja krysta utan stod och åt med de andra tackorna, efter ca 1,5 timme kände vi att nu måste det väl ända hända något. Så jag höll fast tackan och Günther kände efter och då visade det sig att det första lammet låg med huvudet bakåtböjt. Han fick lirka länge, och det svåra var att tackan inte hjälpte till alls, vilket de brukar göra. Efter ett tag fick han dock ut frambenen och la ett snöre runt dem. Sedan fick jag som har mindre händer gå in och lägga huvudet till rätta medans Günther drog och svoops så kom den äntligen ut. Jag trodde inte den kunde vara vid liv, så länge som vi hållt på tills den kom ut .... men lyckligt nog så levde den och kom strax därefter upp på benen. Därefter gick Günther in och kände efter om det fanns något mer lamm och mycket riktigt där låg en till, denna låg rätt så den drogs ut direkt för att underlätta för tackan. Nu hoppas vi bara att tackan återhämtar sig, och att inte livmodern har blivit skadad eftersom vi fick hålla på ett bra tag innan vi fick ut det första lammet.
I söndags så hade vi besök av mina kusiner och deras barn och de ville naturligtvis se alla lammen. Dock en del av barnen tyckte det var roligare att försöka klättra på fårgrindarna :-) Efter att fått nog av alla lammen så var det, den alltid lika populära sandlådan som var mest intressant.
Här nedan ser ni en bild på ryatackan som fick trillingar. Ett lamm adopterade vi bort till en texeltacka som endast fick ett lamm och det gick bra. Denna ryatacka verkade inte helt pigg efter lamningen och åt nästan ingenting, så vi har nu släppt ut henna och sedan dess ser hon ut att må mycket bättre, gissar att de spröda grästrånen som kommer upp ur marken gör underverk på en liten sliten tacka.
6 kommentarer:
Huga, så skönt det känns att min lamning är klar när jag läser om era vedermödor......fast även om de där besvärliga lamningarna är jobbiga så är det ju samtidigt en skön och självstärkande känsla att kunna hjälpa till och faktiskt lösa problemet!!
Håller tummarna för en problemfri lamning framöver!
Hej Veronica!
Lite nyfiken, vad har du för fårraser? Hade ni någon/några besvärliga lamningar i år?
Scannar du dina tackor? Börjar fundera på om det skulle vara ekonomiskt försvarsbart. Det vore nämligen inte fel att veta hur månda lamm en tacka får, för att förhindra att man kommer ner till stallet flera timmar senare, och så har tackan trots allt dock fått ett lamm till, som pga "ingen aning" ligger där död.
Men ja, som du skriver så är det en otrolig känsla när man känner att man lyckats hjälpa en tacka med en besvärlig lamning.
Hej Linda!
Jag har bara ren finull, problemet med dem är ju sällan att lammet är för stort utan isåfall att de "trasslar in sig" i varann i magen när de är många så att det blir besvärliga fellägen så jag måste vända dem inne i livmodern innan jag kan dra ut dem.....
Just i år hade jag inga direkta fellägen, bara några bakåtslagna framben som jag hjälpte till lite med. För två år sedan hade jag "massor" av fellägen (kändes det som) och jag förlorade ett gäng lamm och någon tacka. Samma för ca ca sju-åtta år sedan, det var också ett sådant där skit-år.... Totalt brukar jag ligga på 5-10% lammdödlighet (dödfödda & döda under eller strax efter födsel) de "bra" åren, på finull så känns det helt OK.
Jag har också funderat på att börja scanna, kom på det för sent i år tyvärr. Men det vore väldigt skönt att veta att när det är klart så är det klart, har hört hur nöjda alla är som scannar.
Hej igen Veronica!
Kan inte så mycket om finull, förrutom att de får många lamm. Trillingar får de väl som minst eller? Hur gör man då med dessa trillingar och kanske även fyrlingar, måste ni mata dem med flaska, eller har finullsfåren väldigt mycket mjölk?
MVH Linda
Tack för en trevlig dag!!!
Jo, de får många.... jag brukar ligga på ett snitt på mellan 2,9 och 3,2 lamm per tacka. Många trillingar och fyrlingar blir det. Många undrar varför jag trots det vill ha finull, men jag tycker att fördelarna överväger nackdelarna - plus att det är ju den rasen jag "kan"....
Finull har så mycket mjölk att de ska kunna föda fyrlingar, men de växer inte så fort och det är lätt hänt att någon halkar efter. De flesta brukar därför ha mjölk i lammbar i lammkammaren i gruppen med trillingar och fyrlingar. Jag låter istället tackan behålla alla lamm i en vecka och sedan tar jag ifrån tredje och fjärde lammet så att hon bara har två kvar. Resten har jag i en särskild grupp som bara äter ur lammbar, det har funkat bäst för mig!
Skicka en kommentar