Mkt har hänt sedan sist ...

Måndag morgon vid tre-tiden fick vi hjälpa tackan 11053 som höll på att lamma. Lammet kom med rumpan först och tackan var väldigt trång. Efter en liten stund fick vi ut lammet ... dock var den väldigt tagen av den svåra förlossningen ... vi försökte få igång den, dock utan att lyckas. Inte alls kul! Vi fick gå och lägga oss ... men därefter sover man inget vidare skall ni veta. Den kommande dagen sprang jag till fårstallet, säkert varannan timma för att se om det var någon annan tacka som skulle lamma. På kvällen vid nio tiden så lammade gutetackan 60002. Günther upptäckte att hon inte krystade normalt utan såg ut att ha riktiga smärtor, så vi kollade efter och då visade det sig att det endast var huvudet som var framme ... bägge frambenen låg bakåt. Efter lite trixande så fick vi ut först det ena lammet och sedan även en nummer två ... PRIMA .. då såg vi till att kleta in det ena lammet i efterbörden efter tackan som förlorade sitt lamm på natten (så att lammet skulle ha den rätta lukten). Lade lammet till henne samt även det döda lammet. Hon började då direkt slicka på det döda lammet (det luktade ju allra mest rätt) dock efter ett tag gick hon över till gutelammet eftersom den ju faktiskt rörde på sig och bräkte. Kan inte med ord berätta denna lättnad över att denna tacka nu fick ett litet lamm iallafall. Varenda gång jag gått in till stallet denna dag har hon kommit fram till mig och tittat på mig undrade och liksom frågat mig .. -Bää Linda, var har du gjort av mitt lamm??
Vi ställde därefter denna tacka i egen egen box med adoptivsonen så att de inte skulle bli störda utav den riktiga moderna eller någon anna tacka. Idag släppte vi tillbaka dom till gruppen igen och de är så där härligt ihopsvetasde som alltid tacka och lamm brukar vara :-)

Gutetackan med det ena av sina två lammen.

Tackan 11053 här med sin adoptivson "gutebagglammet".

Den förstfödde (nu med öronnumret 13001) och hans mor.